Tid

Jag behöver att mycket tid går. Och det snabbt. Det är outhärdligt att tänka samma tankar 24/7 och veta att det ändå inte leder någonstans. Det är bara helt fucking jävla jobbigt. Hela den framtid jag byggt upp i mina tankar ska rivas ner och byggas om. Det är mycket. Riktigt mycket. Så alla som frågar hur jag mår, fråga det inte, räkna med att jag mår skit, men bara inte vill säga det för vem säger ens att de mår skit när någon frågar? Man svarar automatisk ja, som man alltid gjort eftersom frågan alltid ställs för att vara vänlig och man egentligen inte bryr sig om svaret alls. 
Kvällar och mornar är värst.

Vem vill ens glömma bort dig?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0