johannaboerjesson

Det har varit en tung helg och jag vill helst glömma det mesta som hänt. Det var länge sen min släkt spenderade så här mycket tid tillsammans alla på en gång under så kort tid.
  Jag tycker det känns som att detta var som en spark mot en som redan ligger. Är jag bland folk, då är det ok, men så fort jag lämnas ensam bara sjunker allt ihop. Så mycket enklare det hade varit om jag hade jobb eller skola som alla andra i familjen. Här har jag suttit en hel dag framför tvn och gjort vad jag orkat, ingenting. Jag vill att Mattias ska hålla om mig och ta mig till myslandet, men han är upptagen alltid. Jag vill mycket ha chips.

Fick ett telefonsamtal av min mor hemifrån mormor och morfar precis när jag kommit hem för att äta middag vid halvett. Min morfar dog under förmiddagen.
  Han har haft dåligt hjärta så länge jag kan minnas på grund av en lunginflammation som slog fel. Under de senaste åren har han drabbats av en propp i hjärnan som tog honom mycket illa däran och en hjärtinfarkt som inte heller den lämnade honom obemärkt. I morse hände det en tredje gång, exakt orsak är ännu inte helt bestämd, men vi vet alla vad det berodde på. Hur lång tid alla räddningsförsök tog vet vi inte, mormor hade ingen uppfattning om någonting, hon var i chock.
  Förutom min mor, som kom redan till sjukhuset, och min morbror så var jag först till mormors hus. Resten av närmaste släkten dök så småningom upp under resten av eftermiddagen och till slut var vi alla samlade i mormors lilla kök, min morbrors, min mosters och min familj. Min kusin blev till och med upphämtat ifrån Båstad  där han pluggar för han klarade inte av att vara kvar där ensam.
  Usch, jag har nog inte varit med om någon så dyster dag förut. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Senast någon så nära dog tolv år sen tror jag så jag vet inte hur det ska hanteras. Då var man ju så liten och allt gick över mycket snabbare enklare.
  Stackars mormor. Så lämnad.

Du var alltid så glad och hurtig. Gjorde alla människor tjänster och krävde aldrig något tillbaka. Så vänlig, godhjärtad och givmild. Alltid skulle du ge bort något till oss barnbarn när vi träffades. Så mycket godis, så många kepsar med byggmärken, till och med små skruvmejselkit. En massa skräp egentligen. Men det var skräp från dig. Jag kommer sakna hur du alltid smög fram bakom allas ryggar och lurade oss att komma med på filmkameran under alla familjetraditioner våran stora familj lyckats komma på och hålla fast vid. Nu kommer vi aldrig mer få höra dig nynna dina egna påhittade melodier som aldrig fanns och som egentligen lät falska och aldrig hade kunnat bli en vacker melodi. Så som du kittlade mig när jag var liten och låtsades att jag var ett dragspel, det känns nu plötsligt som som om det var igår och det kommer aldrig att hända igen. Du kommer aldrig mer ringa mig och påminna om att jag ska klippa eran gräsmatta.
Så som du skrattade och log i måndags när vi sågs, det är så jag tänker minnas dig morfar. Jag hoppas att att du sprider lika mycket glädje där du är nu som du gjorde här hos oss. Vila i frid du älskade människa.

Igår blev bättre och idag blev riktigt bra. Jag har lyckats hålla mig sysselsatt under hela dagen förutom nu på kvällen, men sexan har en bra humorkväll ändå. Tror att jag somnar rätt snart.
  Fick ett mail om att jag kan få titta på en lägehet i Göteborg, men jag måste anmäla mitt slutgiltiga beslut på lördag, jag vet inte om jag kommer hinna titta på den och bestämma mig så fort. Inflyttning den första juli. Aningen kluven. I och för sig är det ju inte säkert att jag får den om jag tackar ja eftersom det är något slags kösystem jag inte riktigt förstår.
  Jaja, imorgon ser jag fram emot även om varken Simpson's, House eller Lie to me kommer visas på TV. Det ger mer tid åt att njuta av sällskapet istället.
  Förresten, honung är tydligen det bästa i hela världen oavsätt om man lider av något eller vill förebygga något. Jag tror på det bara så att alla vet. Honung varje dag håller Johanna glad.

Idag är en ensam dag, de brukar inte vara så roliga. Jag tänker så himla mycket och av någon anledning är det aldrig positiva tankar utan bara sådant som är jobbigt.
  Mattias var här förut, vi skulle gå upp tidigt, men konstaterade att vi var alldeles för trötta för det. Jag har varit sjukt sömnig och trött den senaste tiden. Något måste vara fel.
  Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på mer nu idag. Har suttit vid datorn ett bra tag för att fördriva lite tid, men nu finns här inget mer att göra på den. Tänkte ta en fika, kanske jag kommer på något då. Skulle ju kunna sticka lite på Mattias tröja så att det där bakstycket blir klart någon gång. Det tar lång tid att sticka stora saker. Oj oj oj.
  Äsch, nu bara svammlar jag. Fika var det.

Lite av en favorit denna eftermiddagen: Lily Allen – Not Fair

Idag är det fredag hela dagen och jag känner mig helnöjd. Högskolevalet är över, solen skiner och Mattias kommer snart. Jag har på senare tid börjat känna hur det börjat klia i mina syfingrar. Jag har ju inte direkt rört en symaskin sedan våran modevisning för ett år sedan. En gång när jag lagade Mattias tröja lite grann bara. Jag får riktigt positiva känslor för att bara sätta mig och teckna, måla, klippa och sy. Jag borde ge den sidan av mig lite mer tid för jag tycker ju att det är så underbart roligt och intressant, känner mig inte så särskillt bra på det bara. Det är nog det som stoppar mig lite.
  Hur som har jag planer på att göra en ryggsäck. Jag har haft en idé i huvudet ett tag nu och jag borde ta tag i det. Jag har tyget så det fattas bara mönsterpapper, fliselin och fodertyg.
  Jaja, nu kom Mattias, hejp!

Hejs hopps, nu är jag hemma efter hitandes och ditandes. Gick upp tidigt i morse för att infinna mig på arbetsförmedlingens information om jobbgarantin för ungdomar. Verkar segt, men så får man ju pengar. Skulle hellre hoppas på att få ett jobb. På hemvägen svängde jag förbi Ströget och sa hej jag vill ha ett jobb. De hade nämligen annonserat i VP där det stod att man skulle komma förbi personligen. Jag hade redan skickat en ansökan dit såjag sa att jag hade det. Jag vill så mycket få ett jobb!
  När jag sen cyklade hem och närmade mig Breared kom jag på att jag kunde vara ett bra barnbarn så jag ringde mina farföräldrar och svängde sedan förbi på lite mat och korsordslösande. Jag löste bara barnkorsorden för det är vad jag klarar av...
  Senare, dags för Tre Toppar med Lisa, Isak och Mattibooi. Mums!
  Ikväll blir det en tur till Lisa med tv och film. Kalas.
  Idag är förresten sista dagen för anmälning till universitet. Det gör mig nervös. I och för sig fick jag ju för mig att det var den 15:e igår så i morse var jag alldeles lättad. Jag upptäckte min miss och mår nu helt oroligt. Imorgon kommer jag vara lättad igen. Då är det också fredag hela dagen.

Jag är så stolt över att jag lyckades gå upp redan halv nio idag. Ställde klockan på sju och snoozade sen, men ändå, jag brukar aldrig lyckas ta mig upp annars. Har nämligen ställt klockan på tidigt förut också, men har liksom inte kommit upp förrän typ tio, elva ändå. Det var en hel orkester av fågelsång utanför mitt fönster hela morgonen. Mest måsar, men också lite annan vacker fågelsång, det bidrog nog till uppgång. Fick intryck av en fin dag. Det var molnigt, men nu är det sol. Tjoho!
  Väntar på ett sms från Mattias som säger att han börjar träna för då bestämmer vi en tid att ses i stan. Ska posta iväg två paket idag. Ett par stövlar och en väska. Två saker jag lyckades få sålt på Tradera för ytterst liten vinning. Mattias får följa med för jag litar inte på när man beställer paket via internet, allt känns som att det går hur fel som helst. Jag behöver stöd.
  Vi ska också skriva ihop några personliga brev. Eller så kanske det bara räcker med ett och sen posta iväg det med mitt CV. Skrev adresser på kuvert igår till typ 15 restauraner och caféer. Känns som att det är där jag har chans att få något med tanke på mina meriter.
  Jag har inga höga förhoppningar, men det hade ju varit roligt om någon svarade och man fick åtminstone en intervju.
  Ikväll blir det Lie to me, House är ju tydligen slut för säsongen. Dåligt. Mysdag!

Min favoritkofta absolut! Från Monki såklart ^^

Ja, man blir rent ut sagt glad när vädret är fint. Det är inte så konstigt att statisktiken säger att alla är mer deprimerade under vintern.
  Igår var det hur fint som helst, jag gick upp tidigt, städade hela övervåningen, Mattias kom efter lunch och vi tog en lång promenad och gick på stensösen vid havet, men bara en liten stund för vi upptäckte spindlar som sprang svinfort över stenarna så det ser ut som att de inte rör benen. Mattias skrämde upp mig och sa en massa hemska saker om dem. Inte ok! Vi hoppade lite studsmatta också och försökte klippa klorna på våran kanin, men vi råkade dra med lite päls en gång och sen var det kört...mitt bröst, min mage och mitt lår blev slajsat. Aj.
  Idag är det minst lika fint väder, men det känns ju långt ifrån lika bra som igår. Jag tror jag vet att det beror på att jag nu är helt ensam hemma för det är inte påsklov längre. Det var helt ok att ha hela familjen hemma förra veckan. Och jag saknar hela tiden Mattias när han inte är hos mig. Dåligt.
  Jaja, klockan tre ska jag hämta Gustav på fritids och Karl borde komma hem innan dess också så jag är inte ensam så länge till.
  Förresten, jag klippte av alla mina naglar nyss. Jag minns inte när jag hade så här korta naglar senast. det är skitjobbigt. Det känns så konstigt på fingertopparna när man nuddar saker och så kan man inte klia sig bra alls. Det var hur som nödvändigt eftersom min tanke är att jag ska försöka sluta bita på naglarna. Det är verkligen en dålig vana. Så, korta naglar i några veckor kanske hjälper, vad vet jag, värt ett försök i alla fall.

Jag planterade också om mina blommor igår och passade på att sätta min bambu i jord. Den har stått i vas förut så jag hoppas att den överlever förändringen.

Idag är det fredag och det brukar innebära den bästa dagen på veckan. Helgen börjar, det är fredagsfik, mysig tv-kväll och massa annat. Dessutom fick jag skatteåterbäring på 1900, helt random. Jag trodde nämligen att jag skulle få betala istället...har ingen aning om hur det här gick till. Det är dessutom soligt och fint idag, men ändå suger allt bara för att det är djävulsprovet imorgon. Jag hatar det. Det förstör mitt liv. Jag har ju pluggat och om det kommer visa sig inte gör någon skillnad i resultatet, då kommer jag gå under. Jag klarar inte av framtidsångest. Jag önskar att jag bara kunde hoppa över allt sånt jobbigt och börja leva efteråt. Jag hatar att jag måste prestera bättre än vad jag kan när jag själv får sätta målen. Det är fel på mig.
  Det borde vara varmare än sju grader ute med detta vädret O_o

Monki!

Jag har kommit fram till att jag inte har någon vidare självdisciplin. Att inte ha något jobb eller någon slags fritidsaktivitet att gå till på dagarna bidrar till att jag blir rätt degig. På lördag är det ju faktiskt högskoleprov och jag har pluggat långt ifrån tillräckligt till det. Varje gång jag väl satt mig för at plugga och lyckats övervinna delar av ångesten så skiter det sig bara ändå. Antingen somnar jag..ens?..eller så får jag panik av boken för att allt verkar så lätt, men jag vet ju att det inte är det. När man sitter och skriver provet är man ju inte alls i samma tillstånd som när man sitter hemma. Åååhh!!
  Hur som så kände jag idag att om jag över huvud taget ska ha chans att få fler poäng så får det bli på orddelen och för att jag över huvud taget ska plugga något på förled, efterled och andra svåra ord som finns så var jag tvungen att göra en att-göra-lista. Med en sådan får jag tydligen lite mer motivation. Det känns som att jag kan få belöna mig och så ser jag verkligen hur mycket jag måste få gjort. På listan skrev jag upp fyra pass på 30 minuter med ordträning och två pass på 30 minuter med engelskaläsning. Dessa pas har jag sedan spritt ut bland en massa andra saker som att byta lakan, städa toaletten, dricka kaffe, vattna m.m. Och se på fanken, jag har faktiskt gjort tre av ordpassen och ett läspass hittills. De är dags för det sista ordpasset efter detta inlägget och jag kommer nog sätta mig mer senare ikväll också antar jag. Det borde jag. Hur som blir det kissa först för kaffe vill alltid göra mig kissenödig minst två gånger efteråt. Förstår inte varför. Önska mig lycka till!